Slivovitz

Slivovitz

Slivovitzen är den mest kända sorten av fruktbrännvin och på grund av dess styrka och den behagliga värme som den orsakar i kroppen när man dricker den är den särskilt känd i Kroatien och grannländerna.

 

Ofta serveras den som aperitif i början av måltiden eller efter en rik måltid. Slivovitzen är en alkoholdryck som är godast när den är hembränd och när den dricks i gott sällskap. Särskilt kända för sin kvalitet är slivovitzen från Lika och Slavonien och av dessa är det den slavonska som bär den geografiska beteckningen tack vare sin århundradelånga tradition. I dessa regioner finns det nämligen plommonträd på nästan varje gård och höstens rika avkastning varje år omvandlas till läcker marmelad eller starkt brännvin. I brännerierna, speciella rum avsedda för sprittillverkning, befinner sig stora kar av trä som kallas för kaca och används till fermentering av frukt på samma sätt som kittlar används till tillverkningen av brännvinet.

 

På 1800-talet destillerades brännvinet i kittlar av bränd jord som sedan ersattes av kopparkittlar. I tillverkningen av slivovitz användes sorter som plommonet Bistrica som odlades i de slavonska regionerna men också många andra sorter som Bjelica, Turkinja eller Trnovača.

 

Mogna plommon som föll till marken eller plockades sorterades bort från blad och skaft och urkärnades. De putsade plommonen lades i stora skålar och vilade i tre eller fyra veckor för att mjukna och fermentera innan de brändes i kitteln för att få den värdefulla vätskan ur dem. Eftersom det tar flera timmar att tillverka brännvinet brände man det oftast i sällskap av grannar och vänner som alltid smakade på destillatet från året innan.

 

Det sägs att den slavonska slivovitzen blir ännu bättre med åren. Därför hälls den i tunnor av slavonsk ek där den får sin unika arom, sin gyllengula färg och sin karakteristiska doft av hembränt brännvin.